vinbryggning
Egen vinbryggning
Allt fler människor brygger sitt eget vin hemma Mycket tack vare att produkterna har utvecklats och utrustningen blivit bättre.
Processen som genomgås påminner i det stora hela om den traditionella vinframställningen. Dock så får vin i den traditionella bemärkelsen enbart kallas vin ifall det framställs med hjälp av vindruvor, i enlighet med EUs definitioner. När det beträffar vinframställning hemma så experimenteras det enormt ofta med olika slags bär och frukter.
Likt den traditionella vinframställningen så är det betydelsefullt att hålla en hög hygienisk klass. Minsta förorening kan få stora konsekvenser för smaken på vinet. Det är inte enbart utrustning som ska vara rent – därutöver är det betydelsefullt att vattnet som används till bryggningen är ordentligt rent. Gert Strand AB säljer allt från färdiga vinsatser till diverse komplement som kan underlätta och förfina hemmaframställnigen. Bland annat säljer företaget så kallat aktivt kol som är alldeles ypperligt till att rena vattnet innan bryggning.
Fördelen med att handla färdiga vinsatser är att alla nödvändiga instruktioner finns. Och det är inte överdrivet komplicerat att lyckas med vinsatsen ifall instruktionerna följs noga.
Men att göra en helt egen vinsats öppnar upp för att prova med olika bär eller frukter och experimentera med varierande jäst. Dessutom kan varierande jäsningstider leda till markanta smakskillnader.
En bra utgångspunkt är att använda sig av en brygghink som rymmer ca 30 liter. Det är viktigt att den är utrustad med ett vattenlås som är placerat vid gummit på hinklocket. Skummet som bildas under jäsningen de första dagarna kan pysa genom vattenlåset ifall hinken är för liten.
I första skedet förjäser man vinet och därpå ska det tappas om, och då krävs en större jäshink. Därutöver behövs en sughävert för att tappa vinet från en hink till en annan. Bra tips.
En fullkomligt essentiell attiralj är oechslemätaren som är till åt att dosera sockerhalten i vinmusten som bildas under förjäsningen. Ett mätglas är dessutom nödvändigt och ska vara tillräckligt stort att oechslemätaren ryms. En lagom storlek på mätglas brukar vara 100 ml. Tänk på att det inte alltid är sockerhalten som ger utslag på flytvikten. Annorlunda bär och frukter utgörs av olika mängder extraktämnen som i sin tur kan variera utslaget.
Glöm inte att ta fortsatta prover av vinet med oechslemätaren under bryggningens gång. Ett förslag är att dosera ungefär tre deciliter vin i ett litermått och fylla upp 100 ml med hjälp av mätglaset och sänka ner oechslemätaren – läs av värdet. Registrera samtliga uppgifter och för in dem noga i en bryggjournal. Att inte ha koll på processen riskerar oväntade överraskningar i slutändan. Smaka således av vinet ofta och länge i munnen.
Före vinet är färdigt bör det stå i jäskärlet cirka 2-4 veckor. Tiden kan variera beroende på sockerhalt, vilken jäst som används m.m. När jäsningen är klar så kan vinet med fördel tappas om och filtreras ytterligare en gång.
Testa dig fram i vinbryggningen bland alla frukter och bär
Frukter och bär ska behandlas på korrekt sätt i vinframställningen. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som absolut rekommenderas för att få bättre koll. Den är fullproppad med goda råd och tips. Författaren har många års erfarenhet av vinframställning och redogör fullständigt och detaljerat hur man bör gå till väga.
I vinframställningen ska man göra skillnad på olika sorters bär, och annorlunda sorters frukter. Varje specifikt bär eller frukt kräver nämligen sin unika procedur.
Hårda och saftiga frukter såsom päron, pumpa och äpple ska sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att dessutom stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och motsvarande kan man införskaffa en äppeldelare som fungerar perfekt för att sära äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna rikligt med fruktrester och jäsningen som krävs är ca 3-4 dygn.
Erlandsen tar så klart också upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är viktigt att sortera undan blad och också dåliga stjälkar från bären. Därpå ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna alternativt en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.
Kärnor från till exempel körsbär och plommon kan man när man silat hopa in för att producera Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ca 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.
Trots att rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går följaktligen självfallet att göra smakligt vin på rabarber. Men man bör tänka på att rabarber enbart ska användas för vinframställning i maj och juni. Ifall rabarberna är för gamla eller träiga kan vinet få en besk smak som ej är önskvärd. För att undgå att vinet ska bli ljusrött ska stjälkar skollas med kokande vatten och skalas. Mer info: På denna hemsida.
Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ca 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därefter ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till kommande dag. Häll varsamt och noga över saften i ett jäskärl. Vid oaktsamhet kan vit bottensats som bildats följa med. Sedan tillsätter man socker och vatten enligt recept.
Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Med tanke på att de äger en mäktig aromrikedom och består av mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att avlägsna stjälk och fluga. För att till exempel få bort samtliga kärnor i ett nypon ska man dela det isär och spola med hett vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon ska helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som ska behandlas hela och frusna.
En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man hälla kokande vatten över dem och sedan låta dem vara till kommande dag. Det medför att bären sväller omkring 4 gånger sin torkade storlek. Behandla dem således inte i ett för smått kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk dessutom på att det kokande vattnet som ska hällas över bären bör vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligen bli cirka 2-5 liter vatten.
Det går att köpa till exempel torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går även att hitta i butiker på internet.
Det går dessutom helt utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man bör beakta att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och ska för den skull undvikas. Vad gäller must så bör det jäsa ungefär 2-3 dagar innan socker tillsätts.
Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar vanligtvis rymma 1 kg vilket ger ca 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs alltså för ca 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och sedan ska förkultur tillsättas. Satsen bör jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten och socker.
Ett övrigt exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas åt vinframställning. Man bör dock vara aktsam med att inte använda allt för söt saft. Ha därför koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan endast användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft
För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att testa att framställa vin på maskrosor eller fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela inberäknat stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas enskild.
Maskrosor alternativt fläderblommor placeras i en gryta eller liknande med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka långsamt under lock till dess de faller ihop, vilket oftast tar cirka 3-5 minuter.
Sedan ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Exempelvis kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin alternativt 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.
Testa dig fram i vinbryggningen bland alla frukter och bär
För bästa möjliga resultat vid framtagning av vin är det centralt att frukterna som används behandlas på rätt vis. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som verkligen rekommenderas för att erhålla bättre koll. Den är fullproppad med goda råd och tips. Författaren har många års erfarenhet av vinframställning och redogör fullständigt och detaljerat hur man bör gå till väga.
I vinframställningen ska man göra skillnad på skilda sorters bär, och annorlunda sorters frukter. Varje specifikt bär alternativt frukt kräver nämligen sin unika process.
Hårda och saftiga frukter som päron, pumpa och äpple måste sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att även stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och motsvarande kan man köpa en äppeldelare som fungerar utmärkt för att sära äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna mycket med fruktrester och jäsningen som krävs är ungefär 3-4 dygn.
Erlandsen tar självklart även upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är angeläget att sortera undan blad och också dåliga stjälkar från bären. Därpå ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna alternativt en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.
Kärnor från till exempel körsbär och plommon kan man när man silat hopa in för att göra Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på drygt 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.
Trots att rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går således självklart att producera gott vin på rabarber. Men man bör tänka på att rabarber bara ska användas för vinframställning i maj samt juni. Ifall rabarberna är för gamla eller träiga kan vinet få en besk smak som inte är eftersträvansvärd. För att undgå att vinet ska bli ljusrött ska stjälkar skollas med kokande vatten och skalas. Mer info: På denna sajten.
Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ungefär 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa sedan ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till kommande dag. Häll varsamt och noga över saften i ett jäskärl. Vid oaktsamhet kan vit bottensats som bildats följa med. Därefter tillsätter man socker och vatten enligt recept.
Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Med tanke på att de har en mäktig aromrikedom och innehåller mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att avlägsna stjälk och fluga. För att till exempel få bort alla kärnor i ett nypon ska man dela det itu och skölja med varmt vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon ska helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som måste behandlas hela och frusna.
En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man tappa kokande vatten över dem och därefter låta dem vara till nästkommande dag. Det medför att bären sväller närapå 4 gånger sin torkade storlek. Behandla dem därför inte i ett för smått kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk dessutom på att det kokande vattnet som ska hällas över bären ska vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligen bli runt 2-5 liter vatten.
Det går att köpa exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går också att finna i butiker på webben.
Det går också alldeles utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man bör ha i åtanke att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och bör för den skull undvikas. Vad gäller must så bör det jäsa ca 2-3 dagar före socker tillsätts.
Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar normalt rymma 1 kg vilket genererar ca 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs således för ca 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och sedan ska förkultur tillsättas. Satsen ska jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten samt socker.
Ett övrigt exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas åt vinframställning. Man bör dock vara aktsam med att inte använda allt för söt saft. Ha för den skull koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan bara användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft
För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att prova att framställa vin på maskrosor eller fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela medräknat stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas fristående.
Maskrosor alternativt fläderblommor placeras i en gryta eller liknande tillsammans med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka långsamt under lock till dess de faller ihop, vilket vanligtvis tar cirka 3-5 minuter.
Därefter ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Till exempel kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin eller 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.
Egen vinbryggning
Vinframställning hemma har hastigt blivit allt mer populärt. Mycket tack vare att produkterna har utvecklats och utrustningen blivit bättre.
Processen som genomgås påminner i det stora hela om den traditionella vinframställningen. Dock så får vin i den traditionella bemärkelsen bara kallas vin ifall det framställs på vindruvor, enligt EUs definitioner. När det gäller vinframställning hemma så experimenteras det oerhört ofta med olika slags bär och frukter.
Likt den traditionella vinframställningen så är det relevant att hålla en god hygienisk klass. Minsta förorening kan få stora konsekvenser för smaken på vinet. Det är inte bara utrustning som ska vara rent – därtill är det viktigt att vattnet som används till bryggningen är ordentligt fräscht. Gert Strand AB säljer allting från färdiga vinsatser till allehanda komplement som kan förenkla och förfina hemmaframställnigen. Bland annat säljer företaget så kallat aktivt kol som är alldeles fantastiskt till att rena vattnet före bryggning.
Fördelen med att köpa färdiga vinsatser är att alla nödvändiga instruktioner finns. Och det är inte överdrivet besvärligt att lyckas med vinsatsen om instruktionerna följs utförligt.
Men att framställa en helt egen vinsats öppnar upp för att prova med varierande bär eller frukter och experimentera med annorlunda jäst. Därtill kan olika jäsningstider resultera i markanta smakskillnader.
En god utgångspunkt är att använda sig av en brygghink som rymmer ungefär 30 liter. Det är viktigt att den är utrustad med ett vattenlås som är placerat vid gummit på hinklocket. Skummet som bildas under jäsningen de första dagarna kan pysa via vattenlåset om hinken är för liten.
I första skedet förjäser man vinet och därpå ska det tappas om, och då krävs en större jäshink. Därutöver behövs en sughävert för att tappa vinet från en hink till en annan. jäsa cider hemma.
En fullkomligt essentiell attiralj är oechslemätaren som är till för att dosera sockerhalten i vinmusten som bildas under förjäsningen. Ett mätglas är också nödvändigt och bör vara tillräckligt stort att oechslemätaren ryms. En tillräcklig storlek på mätglas brukar vara 100 ml. Tänk på att det inte alltid är sockerhalten som genererar utslag på flytvikten. Skilda bär och frukter innehåller skilda mängder extraktämnen som i sin tur kan variera utslaget.
Glöm inte att ta fortsatta prover av vinet med hjälp av oechslemätaren under bryggningens gång. Ett råd är att mäta upp ca tre deciliter vin i ett litermått och fylla upp 100 ml med hjälp av mätglaset och sänka ner oechslemätaren – läs av värdet. Anteckna samtliga uppgifter och för in dem noga i en bryggjournal. Att inte ha koll på processen riskerar oväntade överraskningar i slutändan. Smaka därför av vinet ofta och länge i munnen.
Innan vinet är färdigt bör det stå i jäskärlet cirka 2-4 veckor. Tiden kan skifta beroende på sockerhalt, vilken jäst som används m.m. När jäsningen är färdig så kan vinet med fördel tappas om och filtreras ännu en gång.